10.karlekssviter

Jan Mårtenson

POET • FÖRFATTARE • JOURNALIST

Lyrik

Dikter nu 1968

Mellan oss 1969

Närmare 1972

Mellan Tidaholm och världen 1975

Så länge ljuset räcker 1976

Genvägar till galenskapen 1979

Den första tiden med Emilia 1982

Öppna ansikten 1985

En fläkt av liv i Malmö 1993

Med Tidaholmskärra mot dikten 2000

Kärlekssviter 2002

Dikter inifrån 2008

Tid att älska 2013

 

Prosa

Långt till i morgon 1977

Harry Persson, kommunist 1978

Skilda 1982

Sparkad 1984

Förväntan 1986

Mordet på kungens man 1986

Mannen i hönshuset 1989

Nederlaget 1991

Härifrån och hit 1995

Drömmen om den rätta 1998

Den omöjliga kärleken 2000

 

Memoarer

Som det kan bli 2009

 

Facklitteratur

Köksvägen till Västsverige. En guide till lust och längtan (tillsammans med Birgitta Stenberg, Viveca Lärn och Åke Edwardson) 2002

Kärlekssviter

Kärlekssviter

Jan Mårtensons diktsamling "Kärlekssviter" handlar om två passioner, en som fick honom att bryta upp från ett långvarigt äktenskap och en med en 24 år yngre kvinna när den första tagit slut.

 

Monica och Tomas Tranströmer skickade varma hälsningar sedan de läst Jan Mårtensons diktsamling "Kärlekssviter": "Det är svårt att skriva bra kärleksdikt. Men du kan!"

 

Kristian Lundberg skrev i Kvälls-Posten att "det är en klar, distinkt röst som kommer till tals. Mårtenson är djärv och enkel i samma andetag."

 

Ulla Siljeholm, lektör på Bibliotekstjänst, konstaterade att "Mårtensons stil är enkel, avskalad och personlig. Kärlekens väsen, känslornas makt och brytningens tomrum kommenteras och analyseras gärna med naturen och allusioner till konst och litteratur som stämningsförstärkande inslag."

 

Hans Menzing anmälde boken i Skaraborgs-Läns Tidning: "Kärlekssviter är det dubbeltydiga namnet på en samling poesi om kärlek av Jan Mårtenson. Han tar konstnärer och naturen till sin hjälp i ett bildspråk som är både underfundigt och vardagsnära. Inga svårtolkade ordsvall som så ofta i modern dikt, men Mårtensons språk bjuder på läsglädje och överraskningar."

 

Här är några dikter ur den samlingen:

 

Sommarnatt

Den här ljusa natten

stryker jag koltrastsång

från dina läppar.

Du vänder dig om.

Fingret följer din ryggrad

och önskar att din kropp

aldrig tar slut.

Snart söker det sig

längre in i dig

och önskar att natten

aldrig tar slut.

Våra händer möts,

blir kvar en stund hos varandra

och önskar att livet

aldrig tar slut.

Den här ljusa natten

stryker jag koltrastsång

från dina läppar.

 

Blindskrift

Vi vandrar barfota

över himlavalvet.

Stjärnorna lyser som vitsippor

mot svart mylla.

Ditt ansikte är en blindskrift

under mina händer.

Nu läser jag dig

med varsamma fingrar.

Våra gemensamma tårar:

ett osynligt bläck

som får oss att minnas

allt vi försummat.

Snön tätnar längs Vintergatan,

men vi efterlämnar

inga fotavtryck.

Du sträcker ut handen

mellan himlakropparna

och lyckas nå min,

innan vi suddas ut

på rymdens svarta tavla.

 

Mötet med Cajsa Stina

Ditt nakna ansikte

är min största gåva i höstljuset,

det ofattbara steget

mellan liv och död

efter en svår kärlekssorg.

Här fanns människor

flera tusen år före oss.

Nu förenas de

i våra första kyssar.

Vi fångar dagen i flykten

och håller den kvar

i ljuset mellan oss.

Så ny är du vid min sida

att jag knappt

hunnit vänja mig vid livet,

så nytt allting

när vi blev till för varandra.

 

Skapelsen

Gud hade säkert svårt

att lägga undan sina redskap,

när han gjorde ditt ansikte

och allt det andra.

Han måste ha varit

på ett ovanligt gott humör

den dagen du blev till.

Och då hade han ännu inte

hört dig sjunga!

 

Solkatten

Jag sitter på vedbodtrappan

hemma hos mormor och morfar

med ett fat fyllt av körsbär

och spottar ut kärnorna

i en vid båge mot gårdsplanen.

Tusenskönorna kittlar mig,

när jag springer barfota i gräset.

Solkatten söker ett ansikte att blända,

hittar ett till slut

och möts av ett skratt.

Du är ofödd ännu många år,

men jag tror att du fanns redan då.

I bären som fyllde munnen,

i gräset som smekte foten,

i solkatten som vandrade

från vägg till vägg

från tid till tid

och slutligen fann ett ansikte,

värt att älska.

 

Samtidighet

Klipporna åldras långsammare än vi,

gräset andas lättare.

Den här dagen kan vi båda

känna oss jämngamla med träden.

Vi ser in i varandras ögon

och skapas i samma stund.

Mer samtidiga kan vi inte bli.

 

Omväg

Jag tog en mycket lång omväg,

innan jag hittade dig.

Men du har funnits

i hela mitt liv,

redan innan du föddes

i allt jag saknade.