Mannen i hönshuset

"Jag har aldrig frågat honom något under alla år. Tystnaden är vårt gemensamma språk, den får inte befläckas med ord. Ingen av oss kan bryta den orubbliga cirkeln med mindre än att den ene av oss dör. Ingen vet vad som är lägsta eller högsta liv, vad som är mark eller himmel vid horisontlinjen."

Så skriver Jan Mårtenson i denna laddade och märkliga roman om ett familjedrama som utspelas på en bondgård någonstans i efterkrigstidens Sverige. Det handlar om kärlek och makt, förtryck och mänsklighet - om eviga mänskliga drifter.

Jan Mårtensons roman, med omslag av den berömde konstnären Olle Bonniér, är som en gastkramande thriller. Upplösningen avslöjas på de allra sista raderna.

Svenska Dagbladet ansåg att "Mannen i hönshuset" tillhör höjdpunkterna i Mårtensons författarskap.

Nederlaget

I den här romanen återvänder Jan Mårtenson till födelsestaden Tidaholm. Miljön är den samma som i "Skilda", men här skruvar han upp ett delvis självupplevt material till fiktion.

Det är 1950-tal i den lilla staden. På en av de största arbetsplatserna pågår ett myllrande liv. I fokus står chaufförerna som distribuerar dryck till landsbygden runt staden, karlakarlar som tar sig ett tjogtal pilsner om dagen och alltid står till kvinnornas tjänst. Men här finns även deras trassliga eller lugna hemförhållanden och familjerelationer. I staden råder klara gränser mellan hög och låg, anställda och ägare men också mellan kvinnor och män.

Härifrån och hit

Den här romanen handlar om en hårt drabbad kalkbruksarbetare och hans familj. De bor i en liten by, som påminner om Mårtensons farföräldrars Torbjörntorp i Västergötland.

Kalkbrottet och godset är några av de miljöer som står i centrum för berättelsen. Här finns en ung, värkande längtan mellan två tonårsflickor. De flesta stannar kvar i byn, men några ger sig av. Här är även den återvändande sjömannen, som ger sina vidgade perspektiv och gjort en viktig erfarenhet: livet är en resa härifrån och hit.